Dags för reality check?
Så var vi då här igen :-)
Ännu en sommarsemester har kommit till sin ända.
Vissa av oss kommer tillbaka med ett stort leende på läpparna och ser fram emot ännu en termin och allt som ska hända. Andra kommer tillbaka med en lite deppigare syn på tillvaron. Kanske ligger en dröm om ett annat liv eller en annan tillvaro och gror i bakhuvudet. En dröm som känns osannolikt att det ska bli något av.
Men varför?
Många av oss tillåter sig att hållas tillbaka av rädsla.
Och kom igen, vi känner väl alla rädsla från tid till annan. Men den stora frågan är väl snarare om vi ska låta rädslan kontrollera oss?
Om du är en av de som i hemlighet önskar att du skulle ägna dina dagar åt något annat så är det nog dags att göra något åt det.
Från min egen erfarenhet är det framförallt två typer av rädsla som håller oss tillbaka.
Rädsla för att misslyckas
Ja, ibland misslyckas vi. Så är det bara. Och även om vi vill förtränga det och önska att det inte vore så, så vet vi ju så väl att livet inte kommer med några garantier. Vi behöver våga ta risker! För alternativet är ju att inget händer och att vi står där på ålderns höst och inte har gjort något av det vi ville och att vi upptäcker att vi har ägnat våra liv åt vad andra ville. Det som kort och gott gynnade deras intressen.
Många av oss är vana vid att fundera på vad som kan hända om vi vågar släppa drömmarna fria och göra det där vi egentligen drömmer om — och allt som kan gå fel. Men istället kanske det är dags att vi frågar oss ”vad händer om jag INTE tar det där hoppet. Vad händer om ja inte lyfter blicken och vågar flyga?” Hur kommer då min framtid att se ut? När du inte har levt ditt liv eller testat dina idéer. Vad händer då om tio, femton eller tjugo år. Och hur känns det då?
2. Inte vara tillräckligt bra
Många av oss verkar tro att alla andra alltid vet vad de håller på med, men vi själva, ja varför skulle vi veta något? Kunna något? Ja varför skulle just vi lyckas? Och vad är det som gör att vi tror att vi är så bra?
Well, det mesta av det vi kallar talanger är inte medfödda egenskaper. Det mesta av det vi kallar talang är snarare ett resultat av att vi har LÄRT oss utföra vissa saker, tänka på ett visst sätt eller helt enkelt skaffat oss de kunskaper som vi behöver.
Så med andra ord, det som bestämmer om vi blir bra på någonting är hur bestämda vi är på att lära oss något och hur villiga vi är att utsätta oss för vissa situationer — eller som engelskan säger så mycket bättre ”put ourselves out there”, ta risker, lyckas eller misslyckas, men framförallt LÄRA oss och FORTSÄTTA framåt.
Och grejen är att det mesta i livet, och definitivt i arbetslivet, är inte omöjligt.
Olika saker är bara olika svåra. Och svåra på olika sätt. Men när vi har tillåtit oss att vara dåliga på något utan att ge upp och istället har fortsätt att lära oss, att testa, ja då blir vi faktiskt ganska snart riktigt bra.
Så istället för att sitta och hoppas på att saker och ting ska hända, bestäm dig för vad du vill ska hända, sätt en plan och våga testa på!
Jaga drömmen — då är chansen större att den blir verklighet!